Feministiska ordboken

Patriarkatet kännetecknar att synen på samhällsordningen är sådan att män överordnas kvinnor. Patriarkatet är en djupt liggande samhällsstruktur som visar sig på många sätt, däribland att män har högre lön, våldtäkter, att arbetsfördelningen i hemmet gör att kvinnan utför obetalt arbete och att vissa av världens språk (såsom engelska och franska) har samma ord för man och människa. Patriarkat började användas på 1970-talet av kvinnorörelsen. Vad man ville visa var tanken att kvinnornas andrahandsrang inte är något tillfälligt, utan en del av ett system med långa traditioner.

Sexism innebär alla former av tänkande och handlande som innebär att människor betraktas som mindre värda på grund av sitt kön. Begreppet lanserades i USA i slutet av 1960-talet som en parallell till termen rasism.

Pornografi är en ständigt debatterad fråga inom kvinnorörelsen. Många feminister tar avstånd från pornografi. Man tycker att den visar en skev bild av kvinnor, män och sexualitet, där kvinnor blir objekt för mannens begär och maktutövning. Man betonar att porrfilmer ofta innehåller fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor. Andra feminister menar att pornografi inte är fel i sig och at skildringarna av sexualitet inom pornografin mycket väl kan vara livsbejakande och frigörande även för kvinnor.

Hora är ett gammlt skällsord för prostituerade, men också för andra skvinnor som ansågs uppföra sig osedligt eller alltför sjävlständigt. I det svenska bondesamhället kallades kvinnan för hora om hon födde ett barn utan att vara gift. Idag används begreppet fortarande om tjejer som lever ut sin sexualitet.

Gråt är ett uttryck för sorg, upprördhet, glädje eller annan stark känsla. När man gråter kommer det tårar från ögonen, som ibland sammanfaller med hulkningar. I vår kultur är det inte riktigt accepterat att gråta, särskilt inte för män. Fram till 1800-talet var det däremot vanligt att män grät öppet även i officiella sammanhang.

Ljuvetsgräns är ofta en otydlig gräns som tjejer inte bör passera. En tjej som pratar högt och mycket, som ligger med många killar eller dricker för många öl riskerar att kliva över ljuvhetsgränsen.

Demonstrationståg. Det första svenska demonstrationen för rent kvinnopolitiska frågor som dokumenterats skedde 1918 i regi av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Annars associerades demonstrationståg främst till arbetarrörelsen. Alltsedan 1970-talet har demonstrationen varit en viktig form av manifestation för kvinnorörelsen. De största sådana har förlagts till den 8:e mars, internationella kvinnodagen.

Ungförtryck är förtryck som drabbar unga människor. Eftersom alla växer upp med ungförtryck är vi så vana vid det att det är svårt att upptäcka. Samhällets ungförtryck tar sig uttryck i att man inte räknar med att unga människor kan ta ansvar, vara med och bestämma och vet vad som är bra för dem. Tjejer lever under två

Förtryck, de är undeordnade för att de är kvinnor och för att de är unga.

Lesbisk kamp inleddes av den lesbiska rörelsen vid slutet av 1960-talet och var en del av kvinnorörelsen. Målet var att synliggöra lesbiska kvinnors livsvillkor och kämpa mot det specifika kvinnoförtryck man utsätts för som lesbisk.
Fitta betyder ursprungligen våt ängsmark.

Bröst är en kroppsdel som finns både hos män och kvinnor. Kvinnors bröst ses ofta som ett sexuellt attribut som man kan tjäna pengar på. Därför är just kvinnobrösten vanligt förekommande på bild i tidningar, film reklam. I vår kultur kan man sälja nästan vad som helst med lite schysta rattar.
Heterosexualitet är när en man och en kvinna attraheras av det motsatta könet. I dagens västerländska samhälle betraktas heterosexualiteten som den naturliga och "bästa" formen av sexualitet. Människor som lever på andras sätt ses som avvikande och onormala och tillåts t.ex. inte adoptera barn. Så har det däremot inte varit i alla tider och alla samhällen.

Simone De Beauvoir var en filosof som 1949 skrev "Det Andra Könet" som kommit att bli en av de viktigaste böckerna inom den moderna kvinnorörelsen. Genom sitt annorlunda sätt att leva har Simone de Beauvoir varit en inspirationskälla för feminister. Hon levde i en livslång relation med en man, men valde bort äktenskap och barn.

Städning har genom tiderna varit en syssla som kvinnor utfört, ofta som obetalt arbete. När städning utförs som avlönat arbete sker det ofta med mycket dålig betalning. På 1970-talet diskuterades städning, vårdande av barn och hushållsarbete som ett uttryck för "kvinnokultur". Meningen var att protestera mot den låga status dessa sysslor har, trots att det är nödvändiga uppgifter.

P-piller introducerades 1964 i Sverige och var den första stora nyheten i preventivmedlens historia. P-pillrens biverkningar har diskuterats livligt ända sedan sextiotalet.

Fri abort blev en rätt som kvinnor i Sverige fick 1975. Innan dess hade man utfört abort på en mängd olika sätt, ofta med risk för livet.

Kärnfamiljen är den sociala och ekonomiska enhet som består av mamma, pappa och barn. Begreppet familj etablerades i Sverige under 1700-talet, och hade sin grund i borgerligt levnadssätt. Kvinnorörelsens kritik mot kärnfamiljen handlar om att man anser att den cementerar traditionella kvinno- och mansroller och dörljer förtrycker bakom en fasad av förljugen idyll.

Kvinnojour är en stödverksamhet för misshandlade kvinnor som pågått i Sverige sedan 1978. 1984 bildades Riksföreningen för kvinnojourer i Sverige, som 1990 hade drygt 100 medlemsjourer. På en kvinnojour finns alltid en telefonmottagning samt en eller flera inkvarteringslägengheter, där misshandlade kvinnor kan få övernatta.

Dagis för alla barn har i olika perioder varit ett viktigt krav från kvinnorörelsen. En större utbyggnad av barnomsorgen skedde först under 1970-talet i och med att majoriteten av småbarnsmammorna gick ut i arbetsmarknaden. Den allmänna synen var länge att daghem var en nödlösning och att barnen hade det bättre hos mamma.

Grupp 8 är en socialistisk kvinnoorganisation som startades 1968 av åtta kvinnor. På 1970-talet var den kärnan i kvinnorörelsen i Sverige och fungerar som ett sorts nätverk med systergrupper runt om i landet. Kraven gällde rätt til larbete, likalön, fri barnomsorg och fri abort. En av parollerna var "Gör motstånd - Gråt inte!" "Var glad - gå till angrepp!"

Fredrika Bremer (1801-1865) är en förtfattare som levde under första hälften av 1800-talet. Hon blev banbrytande för den svenska romanen och viktig för freds- och kvinnorörelsen i många läner. Fredrika Bremer uppmärksammade kvinnors outnyttjade krafter och oprövade möjligheter. Hon drömde om att den kvinlliga särarten skulle kunna frälsa världen.

Elin Wägner (1882-1949) var författare, kåsör och redigerade och arbetade bland annat med tidskriften Tidevarvet. Elin Wägner var en av de första i Sverige som använde begreppet feminism. Hon intresserade sig för historisk forskning om matriarkat, samhällen där kvinnor haft makten. Elin Wägner kopplade sitt engagemang för feminismen till tankar om fred på jorden och ekologisk hållbarhet.

Emma Goldmann (1869-1940) föddes i Rysslad 1869 och kom som immigrant till USA 1886. Hon utbildade sig till barnmorska och blev pionjär i arbetet för födelsekontroll. Emma Goldmann var anarkist och blev känd som agitatorn Röda Emma. Hon talade om barnbegränsnig och kvinnopolitiska frågor som ofta inte intresserade de radikala männen.

Ottar (1886 - 1973). Elise Ottosen-Jensen (under signaturen Ottar) arbetade som journalist och bildade 1933 Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Redan på 1920-talet reste hon runt på landsbygden och föreläste om sexualfrågor. Tanken var att tvätta bort stämpeln av skam och skuld kring sexualitet och istället uppmuntra människor att tillfredställa sin lust. Detta kunde ske om man stamidigt tillät kvinnorna att använda sig av preventivmedel för att slippa de stora barnkullarna.

Hemmafru är ett begrepp som börjar användas under mellankrigstiden och står för en kvinna som är långsiktigt "hemmavarande" och har en man som försörjer henne. Ännu på 1930- och 1940-talen hade nio barn av tio en mamma som var hemma. På 1980-talet har siffran sjunkit till mindre än var tionde barn.

Småkakor är sötsaker som bakas i ugn med en bas av socker och smör. Småkakor serveras med fördel till kaffe och helst ska det finnas sju olika sorter att välja mellan. Även om de flesta har en egen favorit. Att bjuda på småskakor kan ses som en symbol för trivsel och trevnad. Den största delen av alla småkakor har genom tiderna bakats av kvinnor.

Kvinnlig rösträtt. Den första föreningen för kvinnans rösträtt bildades 1902 i Stockholm. Bland annat anordnade man offentliga möten och gjorde namninsamlingar. Rösträttskampen i Sverige fördes med mindre våldsamma metoder än i till exempel i England, där de rösträttskvinnor som kallades suffragetter saboterade valmöten, kastade sten och anlade bränder för att uppnå sina syften. 1921 fick kvinnor i Sverige rätt att rösta och bli valbara.

Suffragetter var ett icke-formellt namn på den rörelse som krävde kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet.

Delar av den feministiska ordboken är hämtade från boken "Uppror pågår" av Fanny Ambjörnsson, Siri Ambjörnsson, Emma Janke, Maria Jönsson, Erika Sörensson (1999)